Mina barnbarn hänger bara på nätet, säger en mormor uppgivet på bokmässan. Har ni en bok som uppmuntrar dem till att att läsa?
Det har vi, ett helt dussin och fler på kommande. Med våra böcker utmanar vi läsaren. Det är målet vi satte upp, läraren och illustratören Maria Viitasalo och jag, då vi för mer än tio år sedan började skapa lättlästa böcker tillsammans.
Lättläst var långt ifrån lika populärt som det är nu och vi visste mycket mindre om inlärning, läsförståelse och läsförmåga än vi vet idag. Men ett var säkert: Utmaningar behövs för att väcka lusten till läsande och inhämtande av kunskap.
Filip dök upp först. Han tappar bort sig och mobilen fungerar aldrig, men han växer med varje bok och gör redan etiska och moraliska beslut. Våra nyaste projekt är naturvetenskapliga böcker, som kan användas i undervisningen i skolan. Vi försöker bredda det lättlästa fältet i Svenskfinland genom att skapa böcker i olika genren och informerar om lättläst genom nätsidan Bokpil, där vi också lägger upp frågor och uppgifter till böckerna.
Hur låter det med en finlandssvensk lättläst deckare, till exempel?
Lättläst handlar för oss om att skapa möjligheter till att utveckla läsförmåga och läsförståelse, ge läsaren aha-upplevelser och en känsla av att lyckas. Under diskussioner med skolor och läsare har vi definierat några mål till: Skapa kompetens för vardagen, ta upp olika synvinklar och bredda allmänbildningen.
Ambitiöst, men inte omöjligt.
Den nya läroplanen har multilitteracitet som mål. Våra nyaste böcker befinner sig därför någonstans mellan lärobok, skönlitteratur och faktabok, med många olika genren från geografi och biologi till psykologi – och en rejäl dos sunt folkvett.
Det behövs i dagens virtuellt betonade värld.
Varför skapar ni lättlästa böcker? frågar många. Svaret kan vara enkelt: Dyslexi i familjen. Men också mer komplext: Skriva lättläst är ett roligt och spännande äventyr. Varje ny bok är en resa till inlärningens och kunskapens labyrinter och nya upptäckter. En lättläst bok kräver månader av forskning och läsning, för fakta måste vara rätt och kunskapen bearbetas så, att den blir förståelig och attraktiv för läsaren.
En komplicerad balansgång är att inte underskatta läsaren, men samtidigt använda ett tydligt språk. Det är språket och illustrationerna som gör en bok lättläst. Ämnet behöver inte alls vara enkelt och får absolut inte vara banalt. Här ligger författarens största utmaning: Hur kan man berätta om svåra saker som mobbning, dementi, miljö och klimatförändring på ett lättläst sätt och uppmuntra läsaren att fundera vidare på dem?
Det fungerar. Vissa ämnen är svårare att knäcka än andra, dock.
Jag skriver för alla som är nyfikna och vill veta mer, oberoende av ålder och läsförmåga. En del böcker är riktade till barn och unga, men flera av våra läsare är vuxna eller äldre med syn- eller minnessvårigheter. Vissa skolor använder böckerna som första läsning och böckerna läses också på kurser i svenska i Finland och utomlands. Filip-fans finns numera lite varstans i världen, för böckerna har översatts till andra språk och används också utomlands i skolor.
Det är ett äventyr utan like att skapa lättlästa böcker – och det bästa med det här äventyret är att det alltid fortsätter ut mot nya horisonter.
Sabira Ståhlberg, gästbloggare på Läsambassaden, är författare och forskare och har skrivit över ett dussin lättlästa böcker, förutom ett tjugotal skönlitterära och vetenskapliga verk om historia, mat, resor, Asien, Balkan och mycket mer.