Sommarlovet börjar för Samuel, en 10-årig kille. Hans kompisar får åka på seglarsemester. Samuel vill också ut och segla, men i stället hyr hans pappa ett gammalt, ödsligt hus långt ute på landet.
Lunaro ligger mitt i en mörk skog intill en sjö med vackra vita näckrosor. Så fort Samuel får syn på huset känner han att det är något märkvärdigt med det. Pappa tycker däremot bara att allt är fint och i sin ordning. Det finns inga grannar och inte heller någon täckning på mobilen.
Samuel råkar ut för en rad mystiska händelser. Han får höra att för över hundra år sedan bodde där en konstnär vars lilla dotter försvann spårlöst. Fadern blev galen av sorg. Märkvärdiga händelser inträffar. På nätterna börjar Samuel höra viskningar. En gungstol börjar gunga helt av sig själv. I tornrummets fönster tycker han sig kunna se ett blekt barnansikte. Men tornet lär ha varit låst ända sedan konstnären flyttade ut. Vad är det som händer? Kan det vara så att någon febrilt försöker få kontakt med honom?
Jag gillar Katarina Genars berättarstil och hur hon väver samman nutid och dåtid. Hon har en förmåga att väcka läsarens nyfikenhet. Hon berättar ur ett mellanåldersbarns perspektiv och på ett trovärdigt sätt. Hon lyckas skapa spänning och förväntan.
Johanna Björkstén, Esbo stadsbibliotek