En skärva av själen, den finlandssvenska författaren Henrika Anderssons nyaste bok, handlar om femtonåriga Muriel som har flyttat till en by i Frankrike med sin familj eftersom den älskade lillebrodern Ben är dödssjuk och vårdas på en klinik där. Muriel, som besitter en helande kraft och kan ta emot broderns smärta och ge honom ljus och kraft, är skeptisk till behandlingarna på kliniken och förtvivlad över att hon inte får besöka honom.
Föräldrarna är uppslukade av sin oro och vet mycket lite om vad som pågår i Muriels liv. Hon blir privatelev hos professor Duvent, en originell äldre man med ett hemlighetsfullt förflutet, och inleder en relation med den tilldragande men skrämmande och mycket trasiga Luc. Han drar ner Muriel i ett livsfarligt mörker som hör ihop med hennes sökande efter ett sätt att rädda sin bror.
Här presenterar jag några förslag till hur man kan använda boken i undervisningen Diskussionsfrågorna kan också användas som skrivuppgifter.
Boken inleds med ett citat av Antoine de Saint-Exupéry: ”Det är bara med hjärtat vi kan se. Det viktigaste är osynligt för ögat.” Diskutera: Vad kan det innebära att se det osynliga med sitt hjärta?
Professor Duvent ger också de Saint-Exupérys mest kända bok Lille prinsen åt Muriel att läsa. Här finns en fin möjlighet att göra intertextuella kopplingar för den som läst båda böckerna. Exempelvis träd och deras symboliska betydelse är en gemensam nämnare.
Trots att föräldrarna förbjudit Muriel att rota i skåp och lådor i huset de hyr gräver hon ändå fram kläder som tillhör husets dotter och skapar sig en annan identitet med hjälp av dem. Hon ger sig själv namnet Julia och känner sig äldre och allvarligare än hon annars är. Jag orkar inte vara jag, säger Muriel i texten. Det är också Julia-jaget som inleder det passionerade förhållandet med Luc.
Diskutera och låt eleverna göra jämförelser mellan Muriel/Julia och sina egna erfarenheter: Vad gör man när man inte orkar vara sig själv? Vilka goda sidor finns det med att ha olika roller? Vilka följder kan det få om man spelar en roll som inte stämmer överens med den man är på riktigt? Vilken betydelse har kläderna för vem man är? När känner man sig äldre och allvarligare än annars?
Muriel får i uppgift av Duvent att skriva under rubriken Vad jag helst vill lära mig. Här kan man ge eleverna i uppgift att diskutera eller skriva under samma rubrik. Muriel skriver att hon helst vill lära sig om det som man inte vågar eller vill prata om. Diskutera: Vad syftar Muriel på? Varför vill eller vågar man inte prata om det? Hur reagerar läsaren på att författaren tar in element som hör ihop med nyandlighet i fiktionen? Vilka ämnen finns det i dagens samhälle som är tabubelagda, men som man skulle vilja lära sig mera om?
Lite senare får Muriel i uppgift att börja skriva ”Hemligheternas bok”. Hon inleder med ett citat av Albert Einstein som hon vill analysera: ”Förnuftet är en tjänare, intuitionen en gåva. Vår kultur har gjort tjänaren till sin mästare och glömt gåvan.” Diskutera citatets innebörd: Vad är förnuft och vad är intuition? Varför ser en vetenskapsman som Einstein intuitionen som värdefullare än förnuftet? Det finns andra kända citat av honom som man kan använda för att bredda bilden av hans tänkesätt en smula. Lär mera här.
Muriel frågar sig också i ”Hemligheternas bok” vad en själ är, var och när den uppstår (om den finns) och om den är evig. Här finns möjligheter till ämnesöverskridande samarbete med religion, livsåskådning och filosofi om man vill undersöka frågorna ur olika synvinklar. En diskussion om den skärva av själen som titeln syftar på känns självskriven i det här sammanhanget.
Ett samarbete mellan modersmålet och ovannämnda ämnen kan också kopplas till motivet satanism som kommer in i romanen genom pojken Luc. Byborna varnar redan tidigt Muriel för honom och påstår att han är Satan själv, och så småningom blir den tråden i berättelsen tydligare. Författaren låter Muriel forska lite i ämnet på nätet och anger källorna i slutet av boken. De kan bli inkörsportar till att söka fram mera information kring begreppet satanism, som i sin tur kan kopplas tillbaka till romanen och hur författaren valt att behandla motivet.
Om man vill arbeta med en riktigt stor tematik som genomsyrar romanen kunde man lyfta fram barn som far illa på olika sätt. Här har Muriel och Ben sina självskrivna platser i diskussionen, men också Luc har en synnerligen traumatisk barndom bakom sig. Dessutom visar det sig att professor Duvent, som själv överlevt förintelsen som barn, hjälper till med att återförena andra överlevare med sina släktingar. Boken avslutas med ett brev från Duvent till Muriel där hon kallas till medlem av det hemliga nätverket Sub Rosa, vars mål är att hjälpa barn som befinner sig i yttersta nöd.
Romanen kan t.ex. kopplas till en diskussion kring FN:s barnkonvention eller till reflektioner kring hur synen på barnet ändrats i vårt samhället och på vilka sätt barn far illa i dag jämfört med tidigare.
En skärva av själen är också en text som mycket väl kan användas som utgångspunkt för analys av formmässiga aspekter som språk, stil och berättarteknik. Diskutera exempelvis följande frågor:
Genom hela boken, som är skriven i jagform ur Muriels perspektiv, tilltalas lillebrodern Ben i duform (också när syskonen inte befinner sig på samma plats). Vilken blir effekten av det?
Vilka ställen i berättelsen kan man peka ut där det realistiska skeendet övergår i någonting övernaturligt? Kan man vara av olika åsikt om var gränsen går?
På pärmen antyds att boken är den första i en serie. Vilka frågor lämnas öppna här? Vad förväntar sig läsaren att få veta mera om i fortsättningen?
Vilka vinkar får vi om Muriels språkliga och kulturella bakgrund? På vilket sätt ger författaren ledtrådar om det? Hur gör författaren då hon skriver på svenska om en miljö där det egentligen talas franska?
Romanen har korta kapitel - hur påverkar det läsupplevelsen? Diskutera också kapitlens namn och fundera på vilka förväntningar de väcker.