Tips för högläsaren

Att läsa med barnet är som att öppna ett fönster och tillsammans upptäcka världen.  

Den första finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman har här samlat värdefulla tankar och tips för den som vill veta mer om konsten att högläsa. 

Duger jag som högläsare?

Alla kan läsa högt för ett barn. Låt inte evetuella egna negativa erfarenheter av att läsa högt stå i vägen. Barn är inte kritiska lyssnare som fäster uppmärksamhet vid om den vuxna stakar sig eller läser fel. Nyfikenheten på berättelsen och möjligheten att få tillbringa en mysig lässtund med en vuxen är det viktiga för barnet.

Om du läser högt regelbundet blir du bättre på det.

När ska jag börja?

Det finns ingen speciell ålder då man "ska" börja läsa högt för ett barn. Forskare talar om litterär amning, d.v.s. att barn genom högläsning och samtal om det lästa ska få möta många texter redan som nyfödda.

Den australiensiska författaren Mem Fox konstaterar att grunden för läsinlärningen läggs så fort barnet får höra människor prata, så fort det får höra sånger och rytmer och upprepningar i ramsor och sagor.

Vad vill jag med min läsning?

Undvik att slumpmässigt plocka ner en bok från hyllan när du ska läsa högt. Fråga dig istället: "Var är min fostran, min vilja, mitt hjärta i den berättelse jag vill ge lyssnaren?", säger den finlandssvenska  bibliotekarien och läsinspiratören Agneta Möller-Salmela.

Ibland kanske du vill dela med dig av en fin läsupplevelse som du själv hade som barn. Glöm då inte att berätta för barnet hur mycket du tyckte om boken och varför du gjorde det. Det är roligt och spännande för barnet att fundera på hur den vuxna var som barn och vad han eller tänkte och kände då. Det väcker extra stark nyfikenhet på själva boken.

Hur ska jag förbereda mig?

Läs gärna boken själv först innan du läser den för barnet. Då undviker du situationer där du plötsligt inser att boken inte passar din publik eller dig själv. En bok för yngre barn tar inte länge för dig att läsa. Handlar det om en tjockare bok som du inte hinner läsa själv först kan du t.ex. förbereda dig genom att läsa om den på nätet.

Kontrollera att språket är lagom svårt genom följande test: Läs en slumpmässigt vald sida i boken. Om där finns fler än fem ord som du tror är obekanta för barnet kan det hända att boken är för svår. Finns där tre ord som verkar svåra är boken lagom utmanande. Finns det inget ord som verkar svårt är boken kanske för lätt.

Har du läst boken på förhand är du också medveten om berättelsens uppbyggnad, om upprepningar, dialog och annat som kanske kräver att du använder rösten på ett annat sätt för att det ska bli bra. Se också Hur ska jag använda rösten?

Speciellt för mindre barn kan det vara bra om du berättar lite om vad boken handlar om innan du börjar läsa. Då kan barnet lättare ta till sig berättelsen. Då är det också enklare att prata om boken efteråt. Se också Hur ska jag tala med barnet om det vi läst?

Det är också bra att prata i positiva ordalag om bokens pärm innan du börjar läsa.

Ta reda på lite fakta om författaren och illustratören som du kan dela med dig av innan du börjar läsa.

Välj en lugn och hemtrevlig miljö för lässtunden.

Se till att det finns tillräckligt med tid avsatt för lässtunden.

Vänta tills barnet har lugnat ner sig och du känner att du hans eller hennes uppmärksamhet.

Om barnet alltid vill höra samma bok?

Om barnet kommer med en bok som han eller hon vill att du ska läsa högt – bemöt alltid initiativet med glädje och intresse, även om du tycker att du läst boken tusen gånger förut. Många barn har perioder då de vill höra samma bok om och om igen och varje läsning fördjupar barnets förståelse av berättelsen.

Man brukar säga att det är bra att läsa en favoritsaga, en välbekant saga och en ny saga varje dag - men det gör inget om man istället läser favoritboken tre gånger.

Hur ofta och hur mycket ska jag läsa för mitt barn?

Regelbundenhet är A och O när det handlar om högläsning. Om man gör det till en vana att t.ex. läsa godnattsaga varje dag kommer högläsningen inte att kännas som ett extra stressmoment i vardagen, utan som en skön och avkopplande stund som både barnet och den vuxna kan se fram emot.

Det sägs att barn borde få höra tusen sagor eller berättelser innan de själva börjar läsa. Det kan låta mycket, men om man t.ex. läser tre bilderböcker för sitt barn varje dag blir det ju tusen berättelser på ett år!

Under läsningen

Hur ska jag börja?

Titta barnet eller barnen i ögonen när du börjar och försök att under läsningens lopp också ge liv åt berättelsen med ögonen och hela ansiktet.

Kom ihåg att läsa titeln och berätta vem som skrivit och illustrerat boken.

Hur ska jag använda rösten?

Sitt så att du har magen fri och kan andas ordentligt.

Undvik att viska, det tär på stämbanden.

Variera gärna tonläget, t.ex. så att du läser olika karaktärers repliker i olika tonläge eller så att du byter tonläge när stämningen i berättelsen förändras.

Läs inte för fort så att det låter som att du rabblar dig igenom texten, utan håll ett lugnt tempo och gör gärna effektfulla pauser på spännande ställen.

Om det t.ex. står att någon viskar eller skriker i texten kan du sänka och höja rösten på dessa ställen.

Kan jag avbryta för att förklara?

Under läsningens gång kan du vid behov lägga in några "förståelsepuffar" t.ex. genom att förklara något ord. Se ändå till att dessa inte blir för många eftersom flytet i berättelsen kan gå förlorat och författarens språk drunknar i ditt eget.

Om barnet tappar koncentrationen?

En del barn orkar lyssna på högläsning en lång stund, andra tappar uppmärksamheten fortare. Om barnet tröttnar fort på att lyssna kan man t.ex. bläddra tillsammans, titta på bilderna och prata om boken. Ett avbrott behöver inte betyda att läsningen är slut.

Hur kan jag stimulera olika sinnen?

Speciellt med mindre barn är det fint om man kan baka in flera sinnen är bara syn och hörsel i läsupplevelsen. Exempelvis kan man använda föremål (t.ex. gosedjur eller andra leksaker) som får en koppling till berättelsen och som barnet kan hålla i. Varför inte använda smak- och luktsinnet ibland också?

Ett bra tips är böcker med s.k. massagesagor där den som läser gör massagerörelse som passar ihop med berättelsen på barnets rygg under läsningen. Att hitta på egna massagerörelser till en berättelse är inte heller svårt.

Efter läsningen

Hur ska jag tala med barnet om det vi läst?

Forskningen visar att boksamtal utvecklar barnets läsförståelse och läslust.

Undvik att ställa frågor som får samtalet att kännas som ett förhör. Ställ "jag undrar-frågor" istället för "varför-frågor". Visa att du som vuxen är nyfiken både på texten och på hur barnet upplevt den.

Prata om boken på ett sådant sätt att barnet får möjlighet att koppla det lästa till egna tidigare erfarenheter.

Hur länge ska jag hålla på med högläsning?

Fast barnet har lärt sig läsa är det viktigt att inte sluta med högläsningen. Det tar ganska länge innan läsningen blivit så stark att barnet själv kan läsa böcker som motsvarar hans eller hennes utveckling i övrigt.

Ett barn som lärt sig läsa kan behöva uppmuntran och stimulans för att inte tappa lusten att träna vidare. Då är högläsning ett bra sätt.

Positiva upplevelser av läsning när man är barn har en avgörande betydelse för om man blir en läsare när man blir stor.

Hur kan jag hjälpa barnet att utveckla sitt eget läsande med hjälp av högläsning?

När barnet har knäckt läskoden kan du hjälpa barnet att komma vidare genom att ibland läsa högt ur boken turvis. Med serietidningar går det bra att först läsa högt varannan ruta, sedan varannan sida o.s.v.