- Det muntliga berättandet är en viktig inkörsport till läsandet. Utmana dig själv genom att välja en saga eller annan historia du tycker om och träna så att du kan berätta den med inlevelse för din grupp. Det funkar i alla åldersgrupper. Tips på hur man övar hittar du här.
- Leta fram en bok, serietidning eller annan text som du älskade som barn. Läs om den och fundera på varför den gjorde sådant intryck på dig då. Förbered dig sedan på att läsa och visa texten för din grupp och berätta om din relation till den. När man visar sin kärlek till det lästa finns en stor chans att den smittar av sig! Låt barnen / ungdomarna presentera sina älsklingstexter.
- Välj ut ett av de teman ni ska jobba med under året. Ta kontakt med biblioteket och be en bibliotekarie om tips på både faktaböcker och skönlitterära böcker som behandlar temat. Fundera på hur du som är klass- eller ämneslärare kan ta in skönlitteraturen i andra ämnen än modersmålet!
- Fundera på hur du som pedagog använder dig av biblioteket på orten där du jobbar. Ta kontakt med den bibliotekarie som ansvarar för samarbetet med skolan och föreslå ett möte över en kopp kaffe för att prata om hur ni kunde utveckla ert samarbete.
- Författaren Aidan Chambers skriver i sin bok Böcker inom och omkring oss (Gilla böcker, 2014) att det kan bli tråkigt för barn att bara lyssna till en och samma berättare / högläsare under ett helt läsår. Alla människor har olika sätt att berätta historier och läsa högt. Kom därför överens med en eller flera kolleger om att ni ska byta grupper ibland under läsåret när ni sysslar med muntligt berättande eller högläsning.
- Utmana dig själv att göra någonting som du annars inte brukar göra när du läser högt. Det kan t.ex. vara att använda olika röstlägen för att skapa dramatik, att medvetet hålla lite längre pauser på spännande ställen, att ta mera ögonkontakt med lyssnarna, att använda rekvisita som passar ihop med berättelsen eller att prata mer om pärmen och bilderna i boken med gruppen än du annars brukar göra.
- Utmana dig själv och dina kolleger att läsa minst en nyutkommen barn- eller ungdomsbok per man. Berätta om böckerna för varandra och diskutera hur man skulle kunna använda dem i undervisningen.
- Fundera på begreppet läsargemenskap. Vad skulle det kunna betyda i din undervisning? Välj med omsorg en berättelse som du vill att ska bli en gemensam läsupplevelse för dig och din grupp. Läs berättelsen riktigt noggrant själv, så att du har bästa möjliga förutsättningar att leda goda textsamtal kring den.
- Gör det till en vana att under hela läsåret berätta för din grupp om olika texter du har läst på din fritid och vilka upplevelser och funderingar de har skapat hos dig.
- Om du tidigare har jobbat med bokrapporter / bokreferat / bokrecensioner kan du plocka fram dina gamla instruktioner eller uppgiftsblad och granska dem kritiskt. Med hurdan inlevelse måste eleven läsa boken för att kunna svara på dina frågor? Kan du formulera om dem så att de fungerar bättre? Konkreta tips om detta hittar du här.
- Samla alla pedagoger i kollegiet och berätta för varandra om de läsförståelsestrategier och andra metoder för att jobba med läsning ni brukar ta upp med olika åldersgrupper och vilka ni har tänkt använda i er undervisning detta år. Diskutera sedan hur ni tillsammans kan se till att det blir en kontinuitet i läsundervisningen för eleverna.
- Kom överens med dina kolleger om att ni alla ska läsa en artikel, bekanta er med en webbplats, se ett videoklipp eller läsa en bok som handlar om barn- och ungdomslitteratur, läsinlärning, läsforskning, litteraturpedagogik eller något annat som är relevant för er läsundervisning. Ordna så att det finns tid att sitta ner tillsammans och diskutera det ni tagit del av. På den finlandssvenska läsambassadörens webbsidor finns många tips om tänkvärd läsning på området.
Berätta gärna i kommentarsfältet nedan (eller i den finlandssvenska läsambassadörens Facebookgrupp) om hur du tänker göra det kommande läsåret till ett LÄSår.