Här hittar du förklaringar till begrepp som handlar om läsning, litteratur och litteraturpedagogik

 

Alfabetisk läsning

Att läsa genom att ljuda sig igenom ordet bokstav för bokstav och då förstå vilket ord det är frågan om.

Analytisk läsinlärning

Man utgår från helheten och låter förståelsen stå i centrum för läsinlärningen. Se även syntetisk läsinlärning.
 

Att läsa mellan raderna

Att upptäcka och förstå också det som inte är uttalat utan bara antytt i texten.
 

Automatiserad läsning

Då avkodningsförmågan är så utvecklad att läsningen går flytande. Om läsningen inte är tillräckligt automatiserad blir läsningen långsam och ansträngande och läsförståelse och läslust påverkas negativt.

Avkodning

Förmågan att identifiera och känna igen skrivna ord.

Chick lit

En litteraturgenre som på ett humoristiskt sätt skildrar livet för moderna storstadskvinnor i 20-30-årsåldern. Se även Lad lit.

Crossover

Begreppet används ofta för att beteckna litteratur som passar för läsare i olika åldrar, ofta barn- eller ungdomsböcker som uppskattas av vuxna läsare. Med begreppet kan också avses berättelser där figurer ur två olika fiktiva världar möts.

Dyslexi

En varaktig störning i vissa språkliga funktioner som stör automatiseringen av ordavkodningen och ofta visar sig i bristfällig stavning. Se även avkodning.

Det vidgade textbegreppet

Ett begrepp som används i utbildningssammanhang och som utöver det skrivna och talade ordet också innefattar bild, film, ljud och kroppsspråk.

 

Faktiv läsning

Att läsa en skönlitterär text som om den var dokumentär och berättade något reellt om verkligheten.

 

Fanfiction

Skönlitterära berättelser som skapas av amatörer (eller professionella skribenter) och som utspelar sig i fiktiva världar som redan existerar, exempelvis i romaner, filmer, tv-serier, tecknade serier eller datorspel. Texterna skrivs ofta under pseudonym och publiceras på nätet.

 

Fantasy

En skönlitterär genre som förutsätter något som avviker från det vi anser vara möjligt i verkligheten, exempelvis magi. Fantasylitteraturen delas in i många olika genrer, exemeplvis portalfantasy där personer från vår värld går in i en sekundär värld genom en magisk portal av något slag.

 

Fonologisk medvetenhet

Förmåga att urskilja språkljuden (fonemen) och dela upp orden i bitar av fonemstorlek. Se även ljudenliga ord.

 

Genrekompetens

Kunskap om vad som kännetecknar olika typer av texter.

 

Inferenser

Att göra inferenser är att tolka en text genom att läsa mellan raderna. Det gör man t.ex. genom att koppla texten till egna erfarenheter eller skapa inre bilder.
 

Ikonotext

Den syntes av ord och bilder som en bilderbok består av.

 

Lad lit

Litteraturgenre som skildrar män i 20-30-årsåldern som ofta har svårt att binda sig i förhållanden. Se även chick lit.

 

Litteracitet

Förmågan att förstå, tolka och skapa olika typer av texter. Se även medialäskunnighet.

 

Litterär amning

Många kontakter med litteratur i unga år genom högläsning och samtal kring det lästa.

 

Litterär kanon

Ett urval texter och författarskap med hög status ur litteraturhistorien som anses vara en viktig del av kulturarvet och som en generation vill att nästa generation ska ha kunskap om.

 

Ljudenliga ord

Ord som stavas som de låter. Se även fonologisk medvetenhet.

 

Logografisk läsning

Barnet känner igen ett ord, t.ex. sitt eget namn. Detta är snarare baserat på bokstäverna i ordet än på språkljuden och barnet kan ännu inte läsa i egentlig mening.
 

Läsförståelse

En målinriktad process som inkluderar färdighet, strategier, tidigare kunskap och motivation där läsaren och texten interagerar för att skapa mening.

 

Läsprocessen

Forskningen är rätt enig om att läsprocessen består av två delar, avkodning och förståelse.

 

Medieläskunnighet

Förmåga att läsa, tolka och förstå mediala texter. Man talar även om medielitteracitet.

 

Mellanåldersbok

Bok som riktar sig till barn i de lägre skolklasserna som redan kan läsa själva.

 

Multimodal text

En text som kommunicerar sitt meddelande med hjälp av mer än
en semiotisk metod. Består av en kombination av exempelvis skrift, bild, tal, musik och rörliga bilder.

Ortografisk läsning

Att känna igen ord och orddelar som bilder och kunna läsa utan att ljuda sig igenom orden.

 

Passiv läsare

Den passiva läsaren saknar förmåga att läsa mellan raderna och koppla texten till tidigare erfarenheter. Se även Att läsa mellan raderna.

 

Pseudoläsning

Barnet känner t.ex. igen en skylt och vet vad det står på den, utan att egentligen kunna läsa ordet.

 

Reciprocal Teaching (RT)

Betyder ungefär ömsesidig undervisning. Metod för läsundervisning utarbetad på 80-talet i USA av Palinscar och Brown som utgåer från att vi lär oss genom att samtala med varandra om det lästa. Bygger på fyra grundstrategier för god läsförståelse: att förutspå, att ställa frågor till texten, att klargöra och att summera. Se även Transactional Strategies Instruction.

 

PIRLS

En internationell studie som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Länder från hela världen deltar och den genomförs vart femte år. Det är IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) som organiserar studien.

 

Science fiction

En litteratur- och filmgenre där intrig eller miljö har inslag grundade på vetenskapliga eller teknologiska spekulationer.

Syntetisk läsinlärning

Man utgår från delarna och låter avkodningen stå i centrum för läsinlärningen. Se även analytisk läsinlärning.

Transactional Strategies Instruction (TSI)

Kallas på svenska transaktionell strategiundervisning. Bygger på samma idé som Reciprocal Teching, med skillnaden att läraren forskar på sin egen undervisning i syfte att omsätta den teoretiska kunskapen i praktisk handling och förbättra undervisningen.