Bokslutaråldern

12.01.2016 kl. 12:22
I ettan och tvåan tycker de flesta barn fortfarande att det är roligt med böcker och läsning – det är ju då man blir en läsare. Men i årskurs 3 och 4 sker ofta en splittring inom elevgruppen när det gäller läsmotivationen och följaktligen också läsförmågan.

En del av barnen kommer då in i den berömda bokslukaråldern och läser väldigt mycket åtminstone fram till tolvårsåldern. Den andra ytterligheten utgörs av en grupp elever (där pojkarna ofta är överrepresenterade) som halkar efter i utvecklingen och tappar sugen för böcker och läsning.

I en artikel från september 2014 konstaterar bibliotekarien Mikael Gros att många pojkar knappt hunnit börja läsa böcker förrän de slutar med det i tioårsåldern. Bokslutaråldern brukar man lite skämtsamt tala om.

Det finns mycket forskning som visar att just denna ålder är kritisk när det gäller barnets läsutveckling. Och att den stora internationella studien i läsförmåga hos barn PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) fokuserar på tioåringarna förstås ingen slump.

Orsakerna till att vissa elever just då får en svacka i läsmotivationen kan vara många och hör säkert ihop med både skola och fritid. Dels blir skolämnena fler och läromedelstexterna längre och svårare i årskurs 3. Man tränar inte heller längre läsning som en isolerad färdighet i samma utsträckning som under de två första åren, utan eleverna förväntas kunna läsa med någorlunda gott flyt och tillräcklig läsförståelse för att ta till sig information ur texter.

Detta sammanfaller med att många hobbyer blir mera krävande och tiden för fritidsläsning krymper, samt med att en del föräldrar slutar med högläsningen då barnet lärt sig läsa. Speciellt de svagare läsarna behöver få uppleva berättelsernas magi genom högläsning för att bibehålla en positiv relation till böcker och läsning. Den som läser knaggligt och bara klarar riktigt enkla texter får förståeligt nog inte så stora upplevelser genom det egna läsandet. För en del kan det ta länge att komma så långt i sin läsutveckling att textens innehåll stämmer överens med den egna mognadsnivån.

Därför är det utmärkt att de nya läroplansgrunderna för den finländska grundskolan lyfter fram övergången mellan årskurs 2 och 3. Där står att det då är ”viktigt att försäkra sig om att eleven behärskar de grundfärdigheter som förutsätts i studierna och att stärka varje elevs självförtroende som skolelev. I synnerhet ska elevernas läs- och skrivfärdigheter, matematiska färdigheter och studiefärdigheter stödjas.”

En viktig utmaning för skolorna är att se till att de elever som får en ny klasslärare i trean får möjlighet att utveckla och fördjupa de läs- och skrivstrategier de tillägnat sig i ettan och tvåan. Den lärare som får en ny elevgrupp i årskurs 3 måste beredas tid och utrymme för att föra en dialog med den tidigare läraren, så att övergången blir smidig och eleverna bibehåller läslusten och går framåt i sin läsutveckling.

Här kan du skriva ut ett läsbingo som gjorts i ett samarbete mellan den finlandssvenska läsambassadören och Kyrkslätts bibliotek just för elever i årskurs 3.

Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver: