Du kan bidra till idékartoteket!

Här bygger vi upp en databas med konkreta tips, beskrivningar och idéer om läsprojekt, läsmetoder och liknande verksamhet. Vi vill gärna att du som har erfarenhet av goda sätt att främja barns och ungas läsande - eller synliggöra läsandet i största allmänhet - delar med dig! Fyll i formuläret nedan så tar vi kontakt, eller skicka ett mejl på lasambassadoren@sydkusten.fi.

 

Läs också smakproven här nedan!

Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:

Smakprov ur idékartoteket

Medan vi bygger upp databasen publicerar vi goda idéer här:

Ta serietidningen till hjälp för att komma igång

Min son tyckte mycket om kalle Anka när han var yngre, men jag märkte att han bara tittade på bilderna och inte orkade läsa det som stod i pratbubblorna. Då började vi läsa högt ur tidningarna tillsammans - först så att vi läste varannan ruta och så småningom varannan sida. Den sommaren blev verkligen en vändpunkt i hans läsutveckling.

Katarina von Numers-Ekman, lärare - författare och läsambassadör

 

Låt barnen återberätta bilderböcker

I förskolor och lågstadier jobbar en del pedagoger på följande sätt: Barnet får i uppgift att läsa en bilderbok hemma med någon av sina föräldrar. Sedan tar barnet med sig boken till förskolegruppen/klassen och får återberätta historien för de andra barnen med hjälp av bilderna i boken. Det här är en bra uppgift som uppmuntrar till läsning i hemmet och som tränar barnet i muntligt berättande. Känslan för hur en berättelse byggs upp stärks och barnen i gruppen övar sig i att lyssna till varandra. Mångsidig språkstimulans, tycker läsambassadören.

 

Läsombud och bokråd i Vanda

Hos oss inom det svenska skolväsendet i Vanda har vi ett system med språk- och läsombud som omfattar alla stadier från dagis till gymnasium. Vi är en grupp pedagoger som träffas regelbundet och utarbetar förslag till rektorerna för hur vi ska jobba med läsning och språkstimulans. Vi känner att vi har ett stort förtroende uppifrån och från kollegerna. Efter att vi börjat med detta har vi en fin inblick i vad man gör på andra skolstadier och kan utbyta och utveckla idéer tillsammans.

Vi har också ett system med bokråd för eleverna. Varje klass röstar fram en pojke och en flicka som är med i bokrådet och de här eleverna träffas en gång i månaden och planerar hur vi ska lyfta fram böcker och läsning i skolan. Vi firar t.ex. att ettorna har lärt sig läsa med att högtidligt dela ut varsin bok till dem på en morgonsamling. Då får bokrådet vara med och bestämma vilken bok det blir. Eleverna i bokrådet bokför också hur ofta lärarna högläser och håller koll på att ingen fuskar. Vi har också firat världsboksdagen genom att gymnasieeleverna pratat för sjuorna, åttorna för sexorna och fyrorna har läst för dagisbarnen.

Pernilla Lindström, klasslärare i Dickursby skola

 

Boksamtal och glass

Mitt barn och jag kommer överens om att han eller hon först läser en bok. Sen läser jag den själv - och så går vi och äter glass och har ett boksamtal.

Tove Appelgren - författare, dramatiker, regissör och psykologiestuderande

 

Den ostörda läsdagen

 

Vi förberedde oss med att dagen före åka till biblioteket och hitta bra böcker till alla barn och vuxna. Jag planerade enkel mat som gick att ta för sig av när man ville. I vanliga fall är måltiderna heliga hos oss, vi äter alltid tillsammans, men nu skulle inte mattiderna störa läsflödet.

 

Läsdagen började redan på morgonen. Någon stannade kvar i sängen och läste. Reglerna var enkla: Man fick inte tilltala eller på annat sätt störa den som satt och läste. Det var vackert väder så vi satt utspridda i trädgården mest hela dagen. Flera av barnen fortsatte att läsa de efterföljande dagarna och respekten för den som läser sitter fortfarande kvar.

Katarina Gäddnäs - författare och barn- och ungdomsledare
 

Kaffe och läsning på farsdag

I Degerby skola bjöd vi in papporna på frukost med högläsning på farsdag. De kunde ha med sig en bok eller välja någon av dem som skolbibliotekarien hade samlat ihop. Hela skolan var öppen och man fick välja var man ville sitta. Papporna kunde läsa för sina egna barn - eller för andras. Runt vissa pappor som hade extra roliga böcker samlades så småningom större grupper av barn - och andra pappor. Ibland var det barnen som läste högt för papporna.

Cilla Törnblom - klasslärare och ledare för Ordbodet


Bokgåva till tvåspråkig familj

Tove Janssons underbara bilderböcker Vad hände sen? och Vem ska trösta knyttet? finns översatta till många språk. När det föds ett barn till en tvåspråkig familj i bekantskapskretsen brukar jag ibland köpa någon av dessa böcker i två exemplar - ett på mammas språk och ett på pappas språk - som gåva åt den nyfödda.

 

Då får familjen en gemensam läsupplevelse och samtidigt får barnet insikter om hur man berättar och uttrycker saker och ting på olika språk. Båda böckerna är dessutom skrivna på rim och har (åtminstone på originalspråket) en rytm som aldrig haltar.

Katarina von Numers-Ekman - läsambassadör, författare, lärare